RAL 6007 Flaskgrön

Så mörkt som glaset i en gammal vinflaska hållen mot ljuset, med den mättade skimmern som låter ana mer än visa vad som finns därinne. Flaskgrönt bär djup i sig utan att verka tungt, och har något av bibliotek, gamla apotek och rum där man gärna stannar längre. Det är inget grönt som tränger sig i förgrunden, utan ett som håller sig en ton djupare och just därigenom skapar ro.

På stora ytor som köksluckor eller möbler utvecklar detta gröna en nästan sammetslik verkan som inte gör rummet mindre, utan avgränsar det på ett gott sätt. I mycket dagsljus visar sig en klar, nästan smaragdgrön underton, medan tonen i kvällsljus eller i skuggiga hörn verkar nästan svart och därmed får ett visst mysterium. Denna förvandlingsförmåga gör flaskgrönt särskilt lockande för rum som används vid olika tider på dygnet, till exempel kök eller badrum.

Till trä med varm, rödaktig underton som valnöt eller körsbär uppstår ett samspel som genast känns gediget. Mässing och borstat guld lyfter tonen på ett behagligt sätt, medan matt svart jordar den och gör den mer tidlös. Bland textilier passar den till tungt linne, sammet i senap eller terrakotta, och natursten som marmor med grå ådring understryker den ro som denna gröna ton för med sig.

Tänkt ett steg ljusare kompletterar resedagrönt flaskgrönt som en mjuk övergång, till exempel när överskåp och underskåp ska få olika djup. Gräddvitt tillför som motspelare ljus och lätthet, särskilt på väggar eller kakel intill mörkt målade luckor. Svartbrunt tar de små men verkningsfulla rollerna på handtag och socklar och ger helheten ett lugnt, nästan snickarmässigt avslut.

Grangrönt ligger närmare barrskogen, svalare och något mer distanserat än flaskgrönt. Brungrönt blandar in mer jord och verkar därför dämpat, nästan som torkad mossa. Kromoxidgrönt är i sin tur ljusare och torrare i tonen, medan flaskgrönt stannar precis mellan dessa syskon och bevarar sitt djup och sin lätta glans, ofta valt för kök och badrum som ska få tyngd och karaktär.