RAL 5024 Pastellblå

En blå som inte verkar sval, utan lugnar, så kan den här tonen bäst beskrivas. Den bär djupet av en himmel sent på eftermiddagen inom sig, utan att någonsin tippa över i det högljudda. På en yta ligger den lugnt, nästan som utlagd, och tar bort all hets ur ett rum. Man upplever den mer som en stämning än som en färg.

På större ytor som fronter eller kakel utvecklar den en mjuk närvaro som gör ett rum mjukare utan att få det att verka mindre. Vid mycket dagsljus verkar den ljusare och nästan fjäderlätt, nästan som blekt linne. Kommer det in mindre ljus drar den sig tillbaka och får en antydan av grått som jordar den. Den här föränderligheten gör den till en ton som berättar något annat på morgonen än på kvällen.

Till ljust trä som ek eller björk hittar den en vänlig, odramatisk kontrast, till mörkare valnöt ett lugnt djup. Mässing tillför värme i föreningen, borstad nickel eller krom betonar snarare blåtonens svala sida. Linne, bomull och grova textilier i naturtoner verkar särskilt jordnära bredvid den. På marmor eller ljus natursten uppstår en kombination som får en att tänka på kusthus, utan att påstå det.

Oftast beställs den här tonen tillsammans med Ljusrosa, en förening som verkar mjuk och personlig och som förekommer i våra beställningar tydligt oftare än slumpen skulle ge. Azurblå, ett steg djupare, fungerar som kraftigare partner för detaljer som handtag eller ramar. Trafikvit förblir det givna vita till den, klart och utan egenliv, så att Pastellblå behåller huvudrollen. Så uppstår en bild som förblir lugn men aldrig verkar enformig.

Duvblå ligger närmare det gråa och verkar därför mer dämpad, nästan disig. Silvergrå avstår nästan helt från blåandelen och förblir neutralare, svalare i sin utstrålning. Pälsgrå slår en liknande bro mellan blått och grått, men förblir något mörkare och tyngre i uttrycket. Pastellblå själv håller mitten mellan dessa toner, synligt blå, men aldrig högljudd.